neusen

Hos en människa finns förstås olika sidor, dessa gör oss unika. Ofta får jag höra: "Linnéa du är jämt så glad", "Jag har aldrig sett dig på dåligt humör". Och det må jag säga är en förfinad bild av mig. Klart jag jämt vill vara glad och postivit inställd till det mesta. Det är en önskan att sträva mot. Allt blir så mycket lättare både för själv mig och andra.
 
Men det finns även en sida hos mig som kan ta överhand. När jag får höra eller vara med om något som upprör mig blir jag inte bara irriterad, jag blir arg....riktigt arg! Jag kan inte sluta tänka på det och vet inte var jag ska ta vägen. Jag bara häver ur mig dumma kommentarer som bara blir värre och värre. Tillslut vill jag bara slå sönder något. Det finns inget slut. Det finns inget som kan få mig att blir på bättre humör i sådana tillfällen. Det enda som existerar är det där idiotiska problemet. Då kan jag inte tänka smart för att lösa problemet så smidigt som möjligt utan handlar utan att tänka.  
   Visserligen har jag med tiden kunnat lösa dessa situationer något smidigare på senaste tiden. Förr om åren bodde ganska mycket aggressivitet inom mig. Men jag har stegvis jobbat bort det mesta. Men idag kände jag känslan igen. Lyssnade på en kompis som varit med om det ena och det andra. Det var länge sen jag varit med om att bli så arg och jag kände igen mina rektioner från tidigare. När allt är så orättvist och någon behandlar någon illa finns det inget slut på mitt ilska.

Jag vet att det inte tjänar någonting till att brusa upp sig över något men när känslor tar överhand är det svårt att kontrollera. En av mina sämre sidor är nu presenterad. Grattis :p