neusen

När jag går eller cyklar till skolan lyssnar jag på musik. Eller egentligen vart jag än är på väg lyssnar jag på musik ur min Mp3. Men när jag cyklar eller går till skolan har jag ett mål vart jag ska och måste komma en viss tid. Så då är det enda jag tänker på att komma fram. Men när jag en dag bestämmer mig för att handla innan jag går hem och kanske rååkar gå förbi godishyllorna kan säkerligen nån alldeles för söt sak läggas på rullbandet. Detta innebär att jag när jag kommit ut ut affären bara måste se ifall sötsakerna håller måttet. (Har fortfarande musik i lurarna). Det är ju faktiskt viktigt att ta reda på att det smakar som det ska så man inte senare blir jättebesviken eller nått sånt...det vore ju hemskt ^^,

Det jag vill komma till är iaf vad som händer här näst. Å vad man längtat efter den där godisbiten och det känns som om att den är såå långt borta. Men sakta men säkert närmar den sig munnen. Man känner doften och snuddar den med läpparna. Och vipps. Där är den. Man börjar genast känna den ljuvliga smaken ta över och man njuter i någon hundradels sekund innan man påbörjar tändernas arbete: första tuggan. Och där kom den! Och helt plöttligt är hela upplevelsen förstörd! Vad är det som händer? Jag hör mina egna tuggor eka i huvudet samtidigt som favoritmusiken rullar. Onej! Och utan att tänka på det tar man en tugga till! Och en till! Nej nej nej. Vad ska man göra? Hela munnen proppad med halvtuggad godis (jobbet måste slutföras). Samtidigt vägrar jag ta bort lurarna. Där rullar ju min värld! Ifall jag tar bort den kanske jag inser hur grå världen är på riktigt! Och jag tänker inte spotta ut godiset. Även om jag under några sekunders tankeverksamhet bollat den idén i huvudet. Men som tur kan jag ibland bärga mig.
 
Om du nu mot all förmodan inte förstår vad jag pratar om så testa! Lyssna på musik ur nån mp3 eller nått och ät godis samtidigt. Det är ju hemskt. Hela godisupplevelsen totalförstörs och man tuggar allt för livet för att blir av med godisen! Och vad är då meningen med att äta godis? Nä, usch ingen alls faktiskt. Nu börjar jag faktiskt må lite illa här. Blä.