neusen

Det finns vissa saker jag går runt och funderar på. Och vissa av dem har jag tänkt på i 15 år kanske.
 När jag kom hem till Södertälje förra veckan och satte mig ner lugnt och stilla för att prata med mamma fick jag helt plöttligt sån lust att ta ena ljuset i ljusstaken och bryta av det. Det var bara så lockande! Och vad skulle hänt? Nä, säkert inget speciellt. Ett stearinljus skulle gått av på mitten..?!  Men jag bara kände så starkt att det verkligen vore något att testa. Känslan och ljudet av ett stearinljus som går sönder på mitten, wow. :S (Det är nu du börjar inse att jag verkligen är knäpp på riktigt.)

Men det finns andra saker jag också funderar på. När man är i en folksamling och bara blir så sugen på att skrika eller säga nått som personerna skulle reagera på. Inte något taskigt så de skulle bli ledsna utan något knäppt som skulle få mig att se ut som en idiot i sammanhanget. Det vore så spännande. Men samtidigt avråder jag mig själv att utsätta mig för något sådant.
 I skolan var det någon som sa att de trodde att en föreläsare vi hade var från Ungern. Och då tänkte jag jättelänge på vad som skulle hända om jag sa det enda ungerska ordet jag kan rakt ut i klassrummet. Ja, men då skulle jag ju för det första få reda på om han var från Ungern. För det vill man ju veta? Satt för övrigt jättelänge innan och funderade på vilket land han var från. Så då skulle jag ju slippa fundera på det något mer. Om jag nu skulle säga det här orumsrena ordet  skulle nog föreläsaren bryta ut i ett asgarv, för han såg ut att kunna ta det på det sättet. Jag satt på min plats och funderade och funderade. "Nu säger jag det, nej säg det inte. Jo nu säger jag det...." Ungefär något sånt rörde sig i min hjärna. Men som i alla andra sammanhang hinner jag i sista sekunden hejda mig själv!

Varför blir jag till exempel varje år när det blir kallt och vinter sugen att slicka på en lyktstolpe? Jamen, hur lockande kan det va? Så tidigt som på dagis berättade dagisfröknarna om att man absolut inte ska slicka på en lyktstolpe. Och enda sen dess har jag varje år blivit sugen att testa. Jamen bara lite snabbt liksom. Inte så farligt. Och sen börjar jag fundera på hur jag skulle lösa "problemet" om jag fastnade. Men den tankebanan gjorde mig bara mer och mer taggad.

Vissa saker bara måste man göra för att sluta tänka på det och inse att det kanske inte var så bra.. Så det kanske är enda chansen för mig. Jag måste testa att göra allt sånt som jag vill göra och kanske en vacker dag slutar jag tänka på sånt och blir normal...?!

Ibland har jag funderat lite på om jag kanske har damp eller något liknande. En lätt grad kanske iaf.
 Måste erkänna att jag till en börjar har otroligt svårt att sitta still ibland. Jag kan bara inte!
 Jag måste verkligen koncentrera mig och "lura" mig själv att det som sägs på föreläsningen är jätteintressant. Då kan det gå, kanske. Man sitter där. Föreläsaren står och upprepar sig och upprepar sig om precis samma sak. Man tittar på klockan och inser att det "bara" är två timmar och fyrtiosju minuter kvar av föreläsningen. Och sekundvisaren rör sig långsammare än någonsinn. Då börjar jag tänka "men åh, vad intressant, tell me more!" Mitt ansiktsuttryck ändras snabbt och följer föreläsarens alla rörelser. Det vore ju tråkigt ifall jag missade att se hur han den femtioelfte gången viftar på armarna så där som han alltid gör. Och ja, min taktik fungerar, iaf delvis. Så länge man orkar hålla humöret uppe och ständigt upprepa: "men åh, vad intressant, tell me more!"

 På mattelektionerna i trean fick jag en gummihjärna av mamma (som en stressboll) som man ska sitta och klämma på. Den var faktiskt riktigt bra. Men det uppstod ju sån kalabalik i bland i klassrummet då alla villa klämma och känna på hjärnan. Dessutom lät det aningen konstigt när jag på morgonen plöttligt bröt ut: "OONEJ, JAG HAR GLÖMT MIN HJÄRNA". Och så var den lektionen dödsdömd.
 Nu har jag iaf äntligen hittat den bortsprungna hjärnan och ska ta med den till Falun. För ibland har jag suttit där på en föreläsning och tänkt "tänk vad mycket bättre det hade varit med hjärnan". Och vi får väl se. =)

Nu har jag blivit jättesugen på att göra massa test och kanske får jag då inspiration till nästa blogginlägg

Hur IQ-befriad är du ? Har du...?

() ...låst in dina bilnycklar i bilen?
(x) ...sprayat hårspray i ögat?
(x) ...trasslat in ditt hår i hårborsten?
(x) ...gått in i en lyktstolpe?
(x) ...fått tuggummi i håret?
() ...fastnat med tungan i ett räcke på vintern?
() ...slagit sönder ett glas när du ska hålla tal?
(x) ...missat blomkrukan när du skulle vattna blommorna?
(x) ...trampat barfota på en igelkott, geting eller liknande?
(x) ...tagit på vänsterskon på högerfoten och tvärt om?
(x) ...slagit dig på fingret med en hammare?
(x) ...råkat trycka på stängav-knappen på datorn?
(x) ...snubblat på en fotboll?
() ...gett kattmat till din hund?
() ...kallat en lärare för mamma eller pappa?
() ...stoppat in en cigarett åt fel håll i munnen?
() ...fått IG på fler än fem prov i rad?
() ...sprungit på ett litet barn?
(x) ...gått i en vattenpöl med ett hål i skosulan?
(x) ...tryckt in din nyckel i fel skåp i skolan och försökt att öppna?
(x) ...frågat vart din mobil är när du håller den i handen?

Multiplicera nu ditt resultat med 5
5 X 13 = 65%

00-25% Du är rena geniet (Eller inte)
26-50% Du kan ju vara smartare...
51-75% Du kanske ska gå ett extra år i skolan?
76-100% Sök hjälp

Jag går ju i skolan?
Men om jag går ett extra år lär jag mig då hur man borstar ett skatbo till hår så att borsten inte trasslar in sig? Intressant. Kanske ska söka nån kurs som heter "hårkunskap - hur du inte trasslar in en borste, 7,5 hp".
Jihoo

Nu känner jag mig faktiskt lite tvungen att skriva för jag har inte skrivit här på en vecka och folk tror nog att jag sviker. I vanliga fall brukar jag skriva när jag inspiration men nu måste jag göra det iaf.
 Så då tar vi en statusrapport:


Humör: Hängig
Väder: +1 och molnigt
Detta vill jag göra idag: Vet inte. Något vettigt kanske?
Status på Evert: Ingen aning, jag tror han dör när som helst. Lämnade honom ensam i Falun.. =/
Lyssnar på just nu: A Moment Like This med Leona Lewis
Detta tynger mig just nu: PM-skrivande
Detta kan göra mig glad i dag: hm...ha PM:et färdigskrivet och en tårta framför mig (att ätas)
Här firas nyår: Seriöst! Jag har ingen aning! =( snyft

Under hösten har jag gått och känt mig nöjd med mitt val av utbildning. Men jag börjar faktiskt tveka. Det här var alldeles för inriktat på film. Det jag ville när jag började var att jobba med TV som "nyhetsfotograf" eller  liknande.

Känns jobbigt när jag insåg att den utbildningen jag egentligen borde gå är i luleå: "TV-produktion i nya medier". Den som jag faktiskt kollade på men inte valde för att den är hur långt bort som helst.

Alldeles för ofta resonerar jag så. Men någonstans måste jag finna ro och sluta tänka så för oftast är det inte så.

Förrförra onsdagen åkte jag hela vägen från Dalarna till Södertälje. Den låånga resan tog cirka 3,5 timme. Och jag bytte som vanligt tåg i Stockholm. Eftersom jag i en halvtimme skulle underhålla mig själv på Stockholms central tänkte jag gå ner och hämta en tidning och sätta mig och läsa.

Jag bar ner väskorna och ställde mig för att pusta ut ett tag innan sedan skulle gå vidare. Plötsligt rycktes jag med i någon slags ström. När jag vände mig om möttes jag av ett hav med människor som snabbt närmade sig. Ivrigt tittade jag mig runt, vände mig tillbaka och skynde framåt. Jag gick och gick. Ja, för det gick ju inte direkt att göra nått annat. Då hade jag troligtvis fått en vägg av folk springandes in i mig. Jag gick och gick, snabbare och snabbare och tittade stressat runt. Och där.....där.... är....var.. tidningsstället....Jag sköts med i strömmen och det var omöjligt att ändra riktning. Att vända sig om med alla väskor skulle säkerligen innebära samma som en U-sväng på motorvägen. Så jag laddade och laddade för en U-sväng. Men människor bara sprang över en. Och sen skedde det. Jag nästan blundade för att slippa känna protester. Säkerligen tänker någon ”dumma turist som förstör ordningen” men den chansningen fick jag ta! Några sekunder funderade jag på att strunta i tidningen. Men jag ville ju ha en. Jag liksom kryssade mellan alla yra höns som kom från höger och vänster och gav aldrig upp. Jag närmade mig tidningsstället och förberedde mig på att snabbt rycka tag i en tidning. Blickar flög förbi. Och där! Jag fick en! Jiiihooo! Då var det bara att springa så fort man kunde. Ja, för hur skulle man annars komma därifrån. Och då gav jag upp min tanke om att sitta och ta det lite lugnt och läsa min tidning i väntan på tåget. Jag gick hellre upp och frös i vinterkylan till mitt tåg skulle komma!
 
Vad kan man säga? Jag har bott i Dalarna i cirka tre månader och har tydligen totalt tappat tempot. Ja, för så kändes det. Jag kommer själv i håg när man gick, nästan sprang på centralen för att hinna med sitt tåg. Sprang slalom mellan människorna. Och jag var nog inte den enda som störde mig på de som ställde sig mitt i vägen eller bara gick långsamt framför en. Det var nog vardagens största irritationsmoment.
 
På onsdagen skedde ombytta roller. Nu fick jag vara den ”malplacerade” som bara ”förstör ordningen”.

 Seriöst, jag måste bara säga det!
 
En tjej som så klockrent förklarar hur tjejer tänker. Det är såå roligt. Har suttit uppe hela kvällen och tittat på olika klipp här och var och nu fastnade jag för några på kanal 5:s Misses lista. Det handlar iaf om Misse som bor ihop med sin kompis i Vasastan och Misse gör lite olika listor på saker som kan komma upp i livet. Några av alternativen på listan är riktigt klockrena och jag kan nästan lova dig att du känner igen dig någonstans. Jag har själv sett programmet på TV en gång och då listade hon "3 grundläggande lögner i ett förhållande". Det låter inte så kul men det var riktigt kul. ^^,

Jag länkar några av klippen. Jag kan bara inte sluta garva. Men det kanske är för att jag är trött? Vad vet jag? Klockan är ju ändå över 02.

http://misseslista.se/web/misseslista/3/-/k5videoplayer/single/42004/none - Hur man vet att man är kär

http://misseslista.se/web/misseslista/3/-/k5videoplayer/playlist-name/Misses%20lista%20106/none/ - 3 svårigheter att komma över i ett nytt förhållande

Tänk att det är så enkelt! Ja, men det är ju självklart! Jag har hört att det enda som behövs är en explosion. Så ifall jag planterar lite sprängmedel på en random bilskrot och spränger den blir det ju en explosion. Det är ju hur övertygande som helst! Ja, för alla delar till en Ferrari finns ju där. Allt som behövs för att göra en Ferrari. Att bitarna vid explosionen skulle falla på plats är ju självklart. Och det skulle inte ens märkas att bitarna är tagna från här och var och ihopsatta av en slump. Alla funktioner skulle fungera perfekt tillsammans som om att de var menade att passa ihop. Men de är de verkligen inte! För de är ju bara ett resultat av en explosion på en bilskrot. En självklar explosion som ledde till den finaste bil du kan tänka dig!

Ja, visst är det självklart! Lika självklart som att världen är skapad av en explosion och att alla beståndsdelar som fanns där bara av en slump passade ihop och skapade något så fantastiskt.  För mig gäller bara att leta upp en bilskrot så jag äntligen får mig en lyxbil! =D