neusen

Det finns vissa tillfällen då man bara vill stanna upp. Jag menar inte ge upp, utan bara stanna upp.
Att vara kvar i stunden och bara fundera. Fundera på hur allt blivit.
Ibland handlar det bara om att vara tyst och våga ta sig tid att reda ut saker med sig själv.
Det har hänt så mycket på sistone. I de tillfällena fanns ingen tid för eftertanke. Just då när det behövdes som mest.
För ibland kanske det just är tankarna som räddar oss till att handla "rätt". Eller i alla fall mer rätt än fel.
Jag har tidigare skrivit om mitt dåliga tålamod och just den egenskapen har dragit mig ner.
Jag ville veta att allt skulle bli bra på en gång. Innan jag ens hann fundera över hur jag ville ha det.
Vad tycker jag är "bra"?